Hur jag kom ut från "Garderoben"
Hej!
Det är väldigt många som frågar hur jag kom på eller förstod att jag var Homosexuell,
Så tänkte berätta det en gång för alla.
Jag har känt något sen jag var 14 år, ville bli kär i tjejer men blev istället Kompis med alla tjejer, och var bara med tjejer.
Tänkte inte så mycket på det men kände att det kändes konstigt att va med en tjej,
Men åren gick och jag kände att jag kollade allt mer på killar en tjejer så klart man sneglade ltie i duschen i omklädningsrummen haha ;)...
ne skämt o sido, men jag var vädligt osäker och när jag slog tonårsrevloter så skilldes min mamma och pappa från varandra och hände massa saker, hade ingen kontakt med min pappa på 4 år och allt var jättejobbigt, men min mamma är den bästa man kan ha,
Åren gick och jag blev 16 år och festade jätte mycket och så men kände att jag kan fan inte va bög vad är det för sjukdom, nu får ja fan skärpa mej tänkte ja hela tiden,
Jag somnade med gråten i halsen och vaknade av att kudden var blöt av mina tårar för jag förstod inte vad det var för fel på mej.
Jag blev 17 år och var fortfarande oskuld, tyckte det var jättejobbigt och ville bara bli av med den, förstår inte varför jag ville bli av med den så fort men det är väl en kill grej,
Jag försökte titta på tjejer och lekte intresserad, så att ingen skulle misstänka, fast jag förstod inte själv att jag var homosexuell jag hade itne tänkt så långt att man kunde vara det. Jag trodde att Homosexualitet var en sjukdom och att det var en skam att vara det och det är självklart att inte jag Marcus Sjöstedt var homosexuell det fanns verkligen inte i mina tankar.
Klart att jag blev kallad bög och massa men det var nog inte bara jag som blev det, men jag kände att jag skulle visa dom att jag inte var homosexuell och att jag var "normal".
Jag fyllde 18 år och bodde själv, hade flyttat från hålan Valdemarsvik och flyttat till Norrköping för att jag gick i skolan där, sjukt skönt tyckte jag men sakta men säkert så förstod jag att jag var homosexuell, Jag var fortfarande oskuld och det är nog för att jag var så osäker om jag ville göra det med en tjej eller kille första gången.
Det året jag skulle fylla 19 så hände det, jag blev av med min oskuld med en tjej och det var väl okej men det var inget jag gillade, jag blev mest äcklad och det var självklart inte tjejens fel, det var för att jag inte blir attraherad av tjejer och att jag tvingade mej till något jag igentligen inte vill. men jag försökte ytterligare en gång till fast i en annan miljö, vet inte hur jag ska förklara det här men det gick verkligen inte, jag fick inte ens stånd, det blev pinsamt och jag var så nervös men hon förstod och allt var okej, jag är fortfarande vän med henne och vi ses ibland :D...
Det var som en röst som sa mej att marcus förstår du itne du är homosexuell, men jag var fan inte det hade jag insett. men jag grät mej till sömn och vaknade med kudden blöt varje natt i tre års tid för något var inte rätt, kände mej helt vilsen och hade verkligen panik inom mig.
Men en dag då insåg jag att jag kan inte dölja det, jag gick ut med att jag var bisexuell till mina vänner och släktingar så småningom alla vet inte om det en det är riktigt jobbigt att säga det inte ens min pappa vet om att jag är homosexuell.
Sedan så förstod jag att jag var homosexuell, det är bara att leva med det och vara ihop med någon du älskar eller vara ihop med någon bara för att det ska se normalt ut i svenska samhället. men jag ville inte det, jag ville vara mig själv,
Så nu är jag stolt Homosexuell, och Står för det jag förstår alla som är det och itne vågar gå ut men det är verkligen inte farligt, men gör det när du känner dej mogen och stark nog att göra det, stå för det och var stolt!
/ Marcus Sjöstedt
Det är väldigt många som frågar hur jag kom på eller förstod att jag var Homosexuell,
Så tänkte berätta det en gång för alla.
Jag har känt något sen jag var 14 år, ville bli kär i tjejer men blev istället Kompis med alla tjejer, och var bara med tjejer.
Tänkte inte så mycket på det men kände att det kändes konstigt att va med en tjej,
Men åren gick och jag kände att jag kollade allt mer på killar en tjejer så klart man sneglade ltie i duschen i omklädningsrummen haha ;)...
ne skämt o sido, men jag var vädligt osäker och när jag slog tonårsrevloter så skilldes min mamma och pappa från varandra och hände massa saker, hade ingen kontakt med min pappa på 4 år och allt var jättejobbigt, men min mamma är den bästa man kan ha,
Åren gick och jag blev 16 år och festade jätte mycket och så men kände att jag kan fan inte va bög vad är det för sjukdom, nu får ja fan skärpa mej tänkte ja hela tiden,
Jag somnade med gråten i halsen och vaknade av att kudden var blöt av mina tårar för jag förstod inte vad det var för fel på mej.
Jag blev 17 år och var fortfarande oskuld, tyckte det var jättejobbigt och ville bara bli av med den, förstår inte varför jag ville bli av med den så fort men det är väl en kill grej,
Jag försökte titta på tjejer och lekte intresserad, så att ingen skulle misstänka, fast jag förstod inte själv att jag var homosexuell jag hade itne tänkt så långt att man kunde vara det. Jag trodde att Homosexualitet var en sjukdom och att det var en skam att vara det och det är självklart att inte jag Marcus Sjöstedt var homosexuell det fanns verkligen inte i mina tankar.
Klart att jag blev kallad bög och massa men det var nog inte bara jag som blev det, men jag kände att jag skulle visa dom att jag inte var homosexuell och att jag var "normal".
Jag fyllde 18 år och bodde själv, hade flyttat från hålan Valdemarsvik och flyttat till Norrköping för att jag gick i skolan där, sjukt skönt tyckte jag men sakta men säkert så förstod jag att jag var homosexuell, Jag var fortfarande oskuld och det är nog för att jag var så osäker om jag ville göra det med en tjej eller kille första gången.
Det året jag skulle fylla 19 så hände det, jag blev av med min oskuld med en tjej och det var väl okej men det var inget jag gillade, jag blev mest äcklad och det var självklart inte tjejens fel, det var för att jag inte blir attraherad av tjejer och att jag tvingade mej till något jag igentligen inte vill. men jag försökte ytterligare en gång till fast i en annan miljö, vet inte hur jag ska förklara det här men det gick verkligen inte, jag fick inte ens stånd, det blev pinsamt och jag var så nervös men hon förstod och allt var okej, jag är fortfarande vän med henne och vi ses ibland :D...
Det var som en röst som sa mej att marcus förstår du itne du är homosexuell, men jag var fan inte det hade jag insett. men jag grät mej till sömn och vaknade med kudden blöt varje natt i tre års tid för något var inte rätt, kände mej helt vilsen och hade verkligen panik inom mig.
Men en dag då insåg jag att jag kan inte dölja det, jag gick ut med att jag var bisexuell till mina vänner och släktingar så småningom alla vet inte om det en det är riktigt jobbigt att säga det inte ens min pappa vet om att jag är homosexuell.
Sedan så förstod jag att jag var homosexuell, det är bara att leva med det och vara ihop med någon du älskar eller vara ihop med någon bara för att det ska se normalt ut i svenska samhället. men jag ville inte det, jag ville vara mig själv,
Så nu är jag stolt Homosexuell, och Står för det jag förstår alla som är det och itne vågar gå ut men det är verkligen inte farligt, men gör det när du känner dej mogen och stark nog att göra det, stå för det och var stolt!
/ Marcus Sjöstedt
Kommentarer
Postat av: Carro
fan marcus vad starkt av dig :D gillar att du vågar vara dig själv och jag kommmer alltid se dig som min vän vad du än är :D kram på dig <3 och gillar starkt att du vågar berätta om hur du förstod och insåg att du var homosexuell kram på dig vännen <3
Postat av: Marre
Jag e verkligen stolt över dig Marcus.
Inte alls många som vågar stå för det..
Jag tycker att du e så himla söt å frän :) <3
Postat av: Angelina
Vad bra skrivit marcus. tycker du är jätte stark som vågar berätta precis som det är , hoppas många andra vågar ta chansen o komma ur garderoben nu, tror faktiskt många inspireras av dig :)
kram !
Trackback
